piaelm

5.20 i morse var det dags att kliva ur sängen, för att bege oss till Jönköping. Det var med oerhört blandade känslor. Marcus som inte tänkt så mycket på sin sjukdom överhuvudtaget de senaste veckorna, var plötsligt brutalt medveten om vad som skulle göras idag.
Att återvända till sjukhusvärlden igen var inte särskilt lockande, men den här gången var det ju ändå för att kunna fastställa vilken effekt behandlingen haft.

Vi fick träffa läkaren, Fredrik Jönsson, som skulle operera ut den kvarvarande körteln. Han undersökte Marcus men kunde inte känna nån körtel. Vi blev tvungna att avvakta lite, så han fick prata med både röntgenläkare och överläkare Margareta Stenmarker, som är ansvarig för Marcus. 
När han kom tillbaka så visste han exakt var körteln skulle kännas, men fortfarande kunde han inte hitta den. På röntgenbilderna kunde man se att den satt väldigt djupt in, bakom den stora muskeln man har på sidan av halsen. Väldigt nära de stora blodkärl som leder upp mot hjärnan. Detta visade sig nu bli en betydligt större operation än vad de väntat sig. Så det blev ingen operation idag.
De tog tillsammans beslutet att man definitivt inte ville utsätta Marcus för detta, utan OM den ska opereras ut så är det mycket bättre att barnkirurgerna i Göteborg får göra detta.

Med mycket blandade känslor så fick vi efter ett besök uppe på dagvårdavdelningen, där vi pratade med en sjuksköterska och läkare, bege oss hemåt igen, med oförrättat ärende.

Vad kommer att hända nu?????

De lovade att höra av sig från Jönköping så fort de visste hur de ska gå vidare.

För ca 1 timma sedan ringde Margareta Stenmarker. Hon beklagade förstås att det blivit som det blivit idag, men sa också klart och tydligt att hon hade fullt förtroende för öronläkarens beslut att INTE vilja operera. Och det kan jag säga att det kände jag också. Hon hade också pratat med Göteborg och tillsammans har de kommit fram till att DE KOMMER INTE ATT OPERERA UT KÖRTELN.

När vi var på Ryhov förra veckan och fick beskedet att de bestämt sig för att göra operationen, så hade de ju inte fått besked om vad de tyckte i Göteborg ännu. Margareta hade informerat dem om att hon träffat oss och att vi alla tyckte det var skönt om körteln tas ut så man får ett besked om vad som finns däri. Det sa man då från Göteborg att det är helt OK med dem, MEN egentligen såg de ingen anledning till att den ska plockas ut. Samtliga läkare som är involverade i detta i Gbg, säger att det ser BRA ut, och ingen av dem tror att det finns några aktiva farliga celler kvar i den förstorade körteln.
Och idag har alltså Margareta återigen varit i kontakt med Gbg när det visade sig svårt att operera. Och då finns det från läkarnas sida ingen tvekan, utan beslutet är nu att inte alls operera ut den.  De är överens om att det ser BRA ut, och det som kommer att ske nu är bara en ny röntgen om ca 8 veckor. Dessutom kommer vi att ta prover vid ett tillfälle, om en månad. Det är allt!

Detta är ett aktivt beslut från läkarnas sida, och inte en väntan för att de inte vet vad de ska göra. Det var hon noga med att tala om. Även bakgrunden, att de i Gbg från början inte tyckte att den behövde opereras ut, poängterade hon noga.

Nu känner vi oss trygga i det här beslutet, och vi kommer att planera för en "frisk" sommar. Vi tror att Marcus är bra, och att det kommer att få vara så.

Om, om, om det nu skulle visa sig att det inte är så, så kommer det att hinna växa till till nästa röntgen, och då är det lättare att komma åt körteln (åtminstone till en del) för att kunna undersöka vad den innehåller.

 Men DET är inget som vi kommer att fundera på just nu. Nu ska vi MÅ BRA, och se framåt!!!

Om ni visste vad jag väntat på att få skriva det jag just skrivit............... :-)

Kram Pia

http://www.youtube.com/watch?v=gXsLsaAP1Jk