Lättnad...
Men nu är den varmkörd och rensad från snö och is, flyttad till en skottad ruta, och påfylld med spolarvätska. Hoppas att jag inte behöver göra om proceduren innan vi åker hemåt.
Det blir nog på lördag fm vi blir utsläppta härifrån. Sista cytostatikan Marcus får är inte klar förrän kl.21.00 på fredagkväll förmodligen. Så då väljer vi att sova över till lördag. Hade Marcus fått välja så hade han åkt hem NU, så det var lite jobbigt att ta att det blir en extra natt mot vad vi trodde kanske. Men som alltid så är han beundransvärd för hur mycket han klarar. Det kom en liten tår (på mig) när jag såg hans besvikelse. Men jag är så oerhört lycklig och stolt över att han tar allting så med ro.
Sen kom det lite fler tårar, av lättnad. Det var när läkaren som gick ronden ikväll berättade om resultatet från röntgen vi gjorde för en vecka sedan. Man kan där tydligt se att cytostatikan har gjort sitt jobb och cancertumörerna på lymfkörtlarna har smält ihop jättebra. EN körtel är fortfarande förstorad, men det är ju mer cytostatika kvar som ska jobba mot den också. Han har alltså svarat på behandlingen, exakt så som läkarna har förväntat sig.
Efter nästa block, som ska vara det sista, gör man en ny röntgen. Skulle det fortfarande finnas nån förstorad körtel kvar, så tar man prover på den för att se om det är pga cancern eller om det är en "naturligt förstorad körtel". Man kan ju faktiskt vara lite förkyld när röntgen görs, och då svullnar ju lymfkörtlar också. Det är ju något man i framtiden kommer att få leva med, detta att så fort man får nån infektion och svullnar på halsen, känna oron över VARFÖR han är svullen. Kanske inte har tänkt så mycket på det förut...
Om det visar sig att det är cancern som finns kvar så fortsätter man med mer cytostatika direkt.
Ytterligare ett positivt svar får jag från läkaren när jag frågar om vad man gör om man exempelvis upptäcker att cancern kommit tillbaka om nå´t år.
Det man då gör är att sätta in ännu fler, ännu starkare cytostatikor, MEN det läkaren sen säger är det som jag ska försöka komma ihåg bäst av allt: Det är väldigt SÄLLAN just denna form av cancer som Marcus har kommer tillbaka, och nästan ALLA blir helt friska.
Det var nog det bästa hon kunde säga just nu. Så det kom en del lyckotårar då....
Jag är fortfarande förundrad över Marcus aptit. Bara han slipper sjukhusmaten. Så idag blev det Kebabtallrik. Daniel var nere på "Food 4 you" och handlade lite take-away. Och sen avnjöt vi maten tillsammans på rummet. Ikväll har Barncancerföreningen bjudit på hembakat fika här på avdelningen. Marcus åt av alla sorter. (Och jag med). Så mumsigt! Och nu säger han att han längtar efter fläskfilé!!! :-)
Daniel har vi nu skickat hem med tåg. Hoppas han tog rätt tåg, och i så fall borde han precis vara hemkommen.
Han hade nog kunnat tänka sig några nätter till på hotell ;-)
Jag blir bara mer och mer förbluffad över vilket intresse ni visar för Marcus och hela vår familj bl.a. genom att följa min blogg. Den har verkligen överträffat alla de förhoppningar jag hade om att kunna dela med mig av vår vardag och ge dig som läsare info om vad som händer , om och när du vill ha den. Och igår så satte ni rekord i intresse både vad det gäller "unika besökare" och "sidvisningar", 100 resp. 227! Helt otroligt! För inte kan det väl vara mormor som är orsaken till ALLA de 127 extra.. ;-)
Det är klart att det är roligt att det är många som vill läsa om vad vi är med om, men det är ju inte det som är målet. Har nu insett att en blogg underlättar oerhört, utan att ta en massa tid och energi. Och det är väldigt roligt och betydelsefullt med alla kommentarer och sms som jag får tillbaka. TACK alla för ert outtröttliga stöd! Det betyder jättemycket!
Kram Pia
Väntade på din blogg igår kväll! Curth var inne hos mig för en stund sen och åt sin macka och då fick jag förklaringen.
Nu kom det lite tårar här också.
Sköt om ER! KRAM
Hade SAU- SYD årsmöte i Kärda i går kväll ett 50-tal.
Så det va många som tänkte på er i går kväll! Bengt Ps Sa inte vilka det gällde men ändå.
Vad glad jag blir när jag läser att behandlingen funkar som den ska!! Hörde av pappa att det kommit riktigt mycket snö. Synd att man missar den. Här har vi också ganska mycket snö, fast det är inte riktigt samma sak, för har ju inget att jämföra med hur mycket det brukar vara här..
Blir lite avis på kebaben och längtar efter en pizza, här i norge är pizzan svinit dyr och inte alls som hemma. Till lunch har jag precis avnjutit en torr macka. Norrmän har inte fattat det där med att äta lunch... Fixar Daniel kebableveranser lite varstans eller är det bara Markus han skämmer bort?
Kramar
Hej Pia!
Jag följer din blogg dagligen och tänker på er. Det kändes bra att läsa detta inlägg och håller nu tummarna att det är så att det är borta. Kram från ett snöigt Katrineholm
Med en sådan fantastisk blogg som ni har, och med en sådan verbal förmåga som du Pia har, är det svårt att inte börja dagen med att läsa bloggen:-)
Idag var det dessutom goda nyheter - härligt!
Och du Pia - är du säker på att du ska fortsätta koka mat till dagisbarnen - du kanske skulle skriva istället? Kram Catta
Detta är ju väldgt gott att höra, måste ju gå att ta en natt till då ? Ha de !
O så glömde jag ju o tala om vem det var !
Vi saknade dej på "symötet" igår, Inger kom inte heller det har ju kommit massor av snö här oxå.
Ha det gott Anne-Marie
Hej!
Så gott med goda nyheter!Tänker mycket på er
Ha det bra!
Kram Birgitta
Hejsan!
Härligt att höra att han svarar på behandlingen. Jag tycker att det är bra med bloggen, men jag håller inte med Catta att du ska skriva på heltid. Vi saknar dig på jobbet. Kram Josefin
Hej På er! SÅ SKÖNT att höra att Marcus svarar så bra på behandlingen!! Tänker på er hela tiden! Men du Pia, du måste lova att inte sluta laga mat åt oss, vi saknar den... Kram
Så helt underbart det låter att Marcus svarar så bra på behandlingen och att han verkar må bättre denna vändan i Göteborg.....nu är det inte många dagar tills på lördag :-) Kram på er!
