Vatten
"Vatten, vatten, bara vanligt vatten........ drip drop drip drop..."
Ja frågan är om jag behöver skriva något mer, för alla fattar väl.... :-)
Tänk vad detta vatten kan ställa till det och förändra våra planer. Detta vatten, som vi heller inte skulle klara oss utan.
Idag när jag på morgonen steg ur bilen i Hillerstorp, så doftade det ungefär som när man promenerar längs stranden, i den våta sanden, efter ett regn. En doft som man normalt känner vid kustbandet och inte mitt inne i Hillerstorp. Detta berodde förstås på det som hände igår....
Torsdag den 20 maj, igår alltså, var det Förskolans Dag. Den dagen vet man att det kommer att bli fullt ös, och man kommer att vara dödstrött när man kommer hem från jobbet. I år skulle denna dag dessutom firas hos oss på Ankaret för första gången.
Lite extra laddad är man när man kommer till jobbet en sån här dag. Man vet att det är tight med tiden för att hinna med allt extra och ändå allt det vanliga. Men NEJ, det blev ingen "vanlig" dag.. :-) :-)
Den började med att strömmen gick det första som hände på morgonen. OK? Hur länge tänker den vara borta? Är det bara här? Jordfelsbrytaren eller? Telefonsamtal gav svaret att strömmen var borta även i Kulltorp. Jaha...
Blir det nå´t förmiddagskaffe nu? Hinner jag diska frukostdisken? Vad ska jag ha till middag om inte strömmen kommer SNART? Jag skulle ju ha kött, sås o potatis, som jag skulle sätta på NU!!! Det klarar ju sig själv på spisen, men det ska stå där länge länge...? Hann göra lite sysslor som INTE kräver ström, men de är lätt räknade när man jobbar med städ och kök! Som tur var så kom strömmen när jag behövde den :-)
Vid halv 10 drog själva firandet igång. Då invaderades Ankarets utegård med Hillerstorps alla förskolebarn, och deras fröknar. Man sjöng några sånger tillsammans, och sen var det dags för fika. Flera dagar hade vi spänt undrat över hurdant vädret skulle bli denna dag. 150-200 barn och vuxna får det betydligt enklare och trevligare en sådan här dag om det inte regnar. Och det gjorde det INTE. Solen gassade och det var förmodligen 99% luftfuktighet. Svetten lackade, och långbyxor och stövlar kändes kolossalt varmt.... Men, men....hellre sol än regn...
Aktiviteterna pågick till kl.12.00 då alla begav sig "hemåt" för att äta lunch på resp. förskola. Så gjorde ock vi.
Eftersom vädret var så härligt, så valde vi att låta barnen vara ute även under eftermiddagen. En liten stund......
Men sen..... JA, vad var det som hände?? Ärligt talat, det kom från ingenstans och verkade aldrig vilja ta slut!
Jag har ALDRIG upplevt något liknande i hela mitt liv! ÖSREGN, HAGEL, BLIXT o DUNDER, och nå´t som liknade en tornado, SAMTIDIGT!
En mamma hade precis hunnit in för att hämta sina barn, hon blev kvar säkert 45 min innan hon kunde gå ut med alla 3. En annan hann inte in, utan fick sitta i bilen och vänta säkert 20-30 min, innan hon sprang in för att ta skydd. Flera av barnen blev såklart rädda av alla blixtar och knallar och det öronbedövande ljudet av regn och hagel. Måste säga att jag själv kände mig lite orolig, och olustig till mods. Så jag förstår verkligen barnen.
Nå´n har lärt mig att man inte ska stå vid rinnande vatten när åskan går, för då kan blixten komma in, ledd av vattnet. Eftersom allt hände medan jag höll på med middagsdisken, så tog det lång tid att bli klar. Och jag stod också och tittade oroligt ut genom fönstren. Hur länge skulle det hålla på??? När det kändes som att det hållit på med maximal styrka så länge att det måste börja lugna sig, DÅ ÖKAR det i intensitet istället!
Då ringer det på telefonen. "Pia, kan du komma och hjälpa oss på Bojen? Vattnet sipprar in!" Och vad svarar jag?? " Jag är inte färdig än. Kommer när jag är klar."
Ehhh.....hallå! Hur dum är man ibland? Iréne måste ju tyckt att jag var helt blåst. Men till slut så begrep jag ju att det var nog bättre jag begav mig dit.
VILKEN SYN!!!! Utanför Bojen, vid källaringången står vattnet halvvägs upp på dörren. "Gå runt, och in där uppe", säger Bengt-Olof, som tillsammans med ytterligare några karlar försöker rensa ur brunnen som är vid ingången. Jag lyder, och nere i källaren möter jag en syn jag nog aldrig glömmer. 5-10 cm vatten över hela golvet! Bojen-personalen kämpar frenetiskt för att med trasor få upp vattnet i hinkar, medan de vadar fram barfota i vattnet som helt täcker fötterna. Och KALLT vatten är det!
"Sipprar in"???? Var det så hon sa? FORSAR IN!!! Då hade jag nog reagerat annorlunda.... :-)
Av med skor o strumpor. Fram med allt vad vi kunde hitta när det gäller hinkar och backar för att ösa upp vattnet i. Och trasor förslog ju inte. Snöskyfflar och sopskyfflar fick en ny funktion. Eftersom vi inte kunde hälla ut vattnet i nåt avlopp, för då steg det upp, så langade vi ut det till gräsmattan, genom ett fönster.
Tillsammans var vi nog kanske 15 personer där. Jag vet faktiskt inte hur många vi var, man hade bara fokus på vattnet.
Efter lite övertid så lyckades vi ändå få bort vattnet på egen hand. Man hörde hur länspumpar surrade runtom. Det var inte bara vi som öste vatten igår.
Från 27 grader och gassande sol, till 14 grader och snudd på naturkatastrof, på en halvtimme. Hur förbereder man sig på sånt???
Idag på morgonen var jag inne och "kollade läget" på Bojen. Avfuktaren stod på och det luktade "torrt", faktiskt. Helt otroligt. Nu var vi inte på Bojen och jobbade idag, utan vi var tillsamans både Ankaret och Bojen, på Ankaret, vilket var planerat sedan tidigare. Och jag tror det var högre luftfuktighet på Ankaret idag, trots att det klarade sig från översvämningarna. Inte bara jag klagade över att va leabröten (=ont i hela kroppen, ung.) idag efter gårdagens strapatser. ;-)
Efter intensivt arbete i em för att hinna med allt städ, och det som inte hanns med igår, så skyndade jag hem för att hinna laga middag ínnan jag och killarna skulle ge oss iväg på fotboll. Mariebo-Gnosjö stod på programmet, och det var min tur att vara med och köra laget ikväll. Mormor skulle köra Marcus till träning, och Curth skulle jobba. Åtminstone så var detta planerna för ikväll, men....Mariebo-Gnosjö blev inställd. Gissa varför? :-)
Jo...... "Vatten, vatten, bara vanligt vatten.......drip drop drip drop..."
Kanske att det var skönt att få ta det lugnt ikväll trots allt. Lite snopet känns det, men vi tror att Gnosjö tjänar på att matchen flyttas fram av flera anledningar. Och dessutom får jag vara hemma lite ikväll, på min 27-åriga bröllopsdag, och njuta av rosor och jordgubbstårta med min käre make!
Ha en skön helg!
/ Pia
Ja frågan är om jag behöver skriva något mer, för alla fattar väl.... :-)
Tänk vad detta vatten kan ställa till det och förändra våra planer. Detta vatten, som vi heller inte skulle klara oss utan.
Idag när jag på morgonen steg ur bilen i Hillerstorp, så doftade det ungefär som när man promenerar längs stranden, i den våta sanden, efter ett regn. En doft som man normalt känner vid kustbandet och inte mitt inne i Hillerstorp. Detta berodde förstås på det som hände igår....
Torsdag den 20 maj, igår alltså, var det Förskolans Dag. Den dagen vet man att det kommer att bli fullt ös, och man kommer att vara dödstrött när man kommer hem från jobbet. I år skulle denna dag dessutom firas hos oss på Ankaret för första gången.
Lite extra laddad är man när man kommer till jobbet en sån här dag. Man vet att det är tight med tiden för att hinna med allt extra och ändå allt det vanliga. Men NEJ, det blev ingen "vanlig" dag.. :-) :-)
Den började med att strömmen gick det första som hände på morgonen. OK? Hur länge tänker den vara borta? Är det bara här? Jordfelsbrytaren eller? Telefonsamtal gav svaret att strömmen var borta även i Kulltorp. Jaha...
Blir det nå´t förmiddagskaffe nu? Hinner jag diska frukostdisken? Vad ska jag ha till middag om inte strömmen kommer SNART? Jag skulle ju ha kött, sås o potatis, som jag skulle sätta på NU!!! Det klarar ju sig själv på spisen, men det ska stå där länge länge...? Hann göra lite sysslor som INTE kräver ström, men de är lätt räknade när man jobbar med städ och kök! Som tur var så kom strömmen när jag behövde den :-)
Vid halv 10 drog själva firandet igång. Då invaderades Ankarets utegård med Hillerstorps alla förskolebarn, och deras fröknar. Man sjöng några sånger tillsammans, och sen var det dags för fika. Flera dagar hade vi spänt undrat över hurdant vädret skulle bli denna dag. 150-200 barn och vuxna får det betydligt enklare och trevligare en sådan här dag om det inte regnar. Och det gjorde det INTE. Solen gassade och det var förmodligen 99% luftfuktighet. Svetten lackade, och långbyxor och stövlar kändes kolossalt varmt.... Men, men....hellre sol än regn...
Aktiviteterna pågick till kl.12.00 då alla begav sig "hemåt" för att äta lunch på resp. förskola. Så gjorde ock vi.
Eftersom vädret var så härligt, så valde vi att låta barnen vara ute även under eftermiddagen. En liten stund......
Men sen..... JA, vad var det som hände?? Ärligt talat, det kom från ingenstans och verkade aldrig vilja ta slut!
Jag har ALDRIG upplevt något liknande i hela mitt liv! ÖSREGN, HAGEL, BLIXT o DUNDER, och nå´t som liknade en tornado, SAMTIDIGT!
En mamma hade precis hunnit in för att hämta sina barn, hon blev kvar säkert 45 min innan hon kunde gå ut med alla 3. En annan hann inte in, utan fick sitta i bilen och vänta säkert 20-30 min, innan hon sprang in för att ta skydd. Flera av barnen blev såklart rädda av alla blixtar och knallar och det öronbedövande ljudet av regn och hagel. Måste säga att jag själv kände mig lite orolig, och olustig till mods. Så jag förstår verkligen barnen.
Nå´n har lärt mig att man inte ska stå vid rinnande vatten när åskan går, för då kan blixten komma in, ledd av vattnet. Eftersom allt hände medan jag höll på med middagsdisken, så tog det lång tid att bli klar. Och jag stod också och tittade oroligt ut genom fönstren. Hur länge skulle det hålla på??? När det kändes som att det hållit på med maximal styrka så länge att det måste börja lugna sig, DÅ ÖKAR det i intensitet istället!
Då ringer det på telefonen. "Pia, kan du komma och hjälpa oss på Bojen? Vattnet sipprar in!" Och vad svarar jag?? " Jag är inte färdig än. Kommer när jag är klar."
Ehhh.....hallå! Hur dum är man ibland? Iréne måste ju tyckt att jag var helt blåst. Men till slut så begrep jag ju att det var nog bättre jag begav mig dit.
VILKEN SYN!!!! Utanför Bojen, vid källaringången står vattnet halvvägs upp på dörren. "Gå runt, och in där uppe", säger Bengt-Olof, som tillsammans med ytterligare några karlar försöker rensa ur brunnen som är vid ingången. Jag lyder, och nere i källaren möter jag en syn jag nog aldrig glömmer. 5-10 cm vatten över hela golvet! Bojen-personalen kämpar frenetiskt för att med trasor få upp vattnet i hinkar, medan de vadar fram barfota i vattnet som helt täcker fötterna. Och KALLT vatten är det!
"Sipprar in"???? Var det så hon sa? FORSAR IN!!! Då hade jag nog reagerat annorlunda.... :-)
Av med skor o strumpor. Fram med allt vad vi kunde hitta när det gäller hinkar och backar för att ösa upp vattnet i. Och trasor förslog ju inte. Snöskyfflar och sopskyfflar fick en ny funktion. Eftersom vi inte kunde hälla ut vattnet i nåt avlopp, för då steg det upp, så langade vi ut det till gräsmattan, genom ett fönster.
Tillsammans var vi nog kanske 15 personer där. Jag vet faktiskt inte hur många vi var, man hade bara fokus på vattnet.
Efter lite övertid så lyckades vi ändå få bort vattnet på egen hand. Man hörde hur länspumpar surrade runtom. Det var inte bara vi som öste vatten igår.
Från 27 grader och gassande sol, till 14 grader och snudd på naturkatastrof, på en halvtimme. Hur förbereder man sig på sånt???
Idag på morgonen var jag inne och "kollade läget" på Bojen. Avfuktaren stod på och det luktade "torrt", faktiskt. Helt otroligt. Nu var vi inte på Bojen och jobbade idag, utan vi var tillsamans både Ankaret och Bojen, på Ankaret, vilket var planerat sedan tidigare. Och jag tror det var högre luftfuktighet på Ankaret idag, trots att det klarade sig från översvämningarna. Inte bara jag klagade över att va leabröten (=ont i hela kroppen, ung.) idag efter gårdagens strapatser. ;-)
Efter intensivt arbete i em för att hinna med allt städ, och det som inte hanns med igår, så skyndade jag hem för att hinna laga middag ínnan jag och killarna skulle ge oss iväg på fotboll. Mariebo-Gnosjö stod på programmet, och det var min tur att vara med och köra laget ikväll. Mormor skulle köra Marcus till träning, och Curth skulle jobba. Åtminstone så var detta planerna för ikväll, men....Mariebo-Gnosjö blev inställd. Gissa varför? :-)
Jo...... "Vatten, vatten, bara vanligt vatten.......drip drop drip drop..."
Kanske att det var skönt att få ta det lugnt ikväll trots allt. Lite snopet känns det, men vi tror att Gnosjö tjänar på att matchen flyttas fram av flera anledningar. Och dessutom får jag vara hemma lite ikväll, på min 27-åriga bröllopsdag, och njuta av rosor och jordgubbstårta med min käre make!
Ha en skön helg!
/ Pia
Kommentarer
Trackback
